Moderaterna

S-företrädare har i riksdagsdebatt och media sagt nej till att helt avskaffa mängdrabatten och vill istället se en mer avgränsad skärpning. Påståendet är alltså korrekt.

Påståendet fångar idén att den totala straffnivån inte blir en enkel summa av alla brott, men formuleringen att bara första brottet räknas fullt ut är en retorisk förenkling av reglerna om gemensam straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Det stämmer i sak att varje ytterligare brott ger en mindre ökning av den totala strafftiden än det första, vilket i praktiken innebär mängdrabatt, även om straffen inte "minskar" i absolut mening utan ökar med avtagande marginal.

Moderaterna har under flera år drivit krav på att begränsa eller avskaffa mängdrabatten i sin kriminalpolitiska plattform och i riksdagsarbetet, vilket gör påståendet om partiets vilja korrekt.

Påståendet uttrycker Moderaternas värdering av reformens syfte – rättvisa och trygghet – inte en testbar uppgift om faktiska effekter.

Formuleringen "svek" är ett värdeomdöme om Socialdemokraternas agerande ur Moderaternas perspektiv, inte en sakuppgift som kan verifieras mot statistik eller lagtext.

Påståendet formuleras som ett normativt krav på hur straff bör bestämmas för serievåldtäktsmän, inte som en beskrivning av hur systemet fungerar idag.

Påståendet ligger i linje med utvecklingen från betydligt lägre nivåer före 2022 till rekordåret 2022, då Brå redovisade 63 fall av dödligt våld med skjutvapen. Den exakta startpunkten spelar roll, men huvudpoängen – en kraftig ökning fram till 2022 – stämmer.

Det här ska bedömas mot samma delårsperiod, inte mot helår. Moderaternas underlag anger att skjutningarna första halvåret 2026 var 81 procent färre än samma period 2022, och Polisen bekräftar att första halvåret 2026 låg på historiskt låga nivåer.

Påståendet har stöd i Moderaternas återkommande sammanställning om 46 skattehöjningar under den tidigare regeringsperioden. Det är däremot en politisk kategorisering av skatteändringar, inte en neutral myndighetsserie med exakt samma rubrik.

Skattetryck mäts normalt som skattekvot, alltså totala skatteintäkter i relation till BNP. Ekonomifakta visar 40,5 procent för 2025, och nivån har beskrivits som den lägsta på omkring 50 år.

Påståendet säger inte att Sverige hade högst dieselpris som årsgenomsnitt. Flera medier rapporterade i februari 2022 att Sverige just då hade världens högsta dieselpris enligt GlobalPetrolPrices.

Sverige har under perioden legat mycket lågt i europeiska drivmedelsjämförelser, men exakt placering beror på datum, landlista och om jämförelsen gäller bensin, diesel eller ett samlat bränslemått.

Asyldelen är tydligt sann: 2015 var ett historiskt rekordår med 163 000 personer som sökte skydd i Sverige. Segregation ökade också över tid, men den kausala formuleringen bör nyanseras eftersom segregation påverkas av flera faktorer.

Regeringens underlag beskriver 2024 som den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985, och SCB visar mycket låga asylsiffror 2025.

Påståendet avser ett specifikt vårdgarantimått: andelen patienter som får vård i tid. Det finns starkt stöd för att vårdtillgängligheten försämrades fram till 2022, men exakt 31 procent kräver samma mätdefinition och startpunkt.

Moderaternas vårdkösida anger uttryckligen att köerna minskat med 40 procent mellan oktober 2022 och maj 2026. Regeringens egna pressmeddelanden visar samma riktning, med 30 procent till mars 2026 för patienter som väntat längre än 90 dagar och större minskningar för vissa operationer.

Antalet dödsskjutningar har de facto minskat drastiskt från rekordåret 2022 (cirka 62 döda) till nivåer omkring 30 döda per år, vilket utgör en halvering.

Skattesänkningar och avskaffad reduktionsplikt har isolerat sett gett ökad bruttoinkomst/minskade transportkostnader. Men påståendet tar inte hänsyn till inflationen och räntorna som skett under samma period.

Kötiderna har kortats nationellt sett från toppen åren kring 2022-2023, men ligger fortfarande för högt jämfört med de mål vårdgarantin sätter upp.

Beskrivningen matchar de granskningar som publicerats i medier.

Det har skett vid flera tillfällen under mandatperioden.

Geografin i paraden stämmer, men avsändaren generaliseras.

Kopplingen mellan avslöjade individer och ministerposter saknar grund.

Höjt barnbidrag är en central och återkommande del i Vänsterpartiets budgetförslag och partiprogram sedan decennier.

Subventionerad eller avgiftsfri kollektivtrafik är en av Vänsterpartiets profilfrågor, både av sociala skäl och klimatskäl.

Formellt sett är detta korrekt. I riksdagens budgetprocess röstas oppositionens förslag ner när regeringens budget går igenom. Det döljer dock att partier som S har genomfört liknande reformer.

Detta är en förenkling. Socialdemokraternas linje är inte ny och den nuvarande högerregeringen har inte alls anammat dessa generella förslag, utan förespråkar andra lösningar.