M beskriver mängdrabatt förenklat och kritiserar S hårt

Enligt riksdagsunderlag utgår straffmätningen visserligen från det allvarligaste brottet, men samtliga brott som ingår i domen beaktas när det gemensamma straffet bestäms. Motionen om avskaffande av straffrabatten betonar att straffrabatten består i att de senare brotten får allt mindre effekt, inte i att de helt ignoreras, vilket gör att formuleringen om att bara första brottet räknas fullt ut utan vidare förklaring ger en skev bild av hur systemet faktiskt fungerar.

Kommittédirektiven för översynen av straffskalorna anger uttryckligen att en modell ska övervägas där de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut och att det först därefter blir aktuellt med straffreduktion, vilket innebär att någon form av rabatt kvarstår även i det reformerade systemet. Detta stöds av kritiker som menar att den mängdrabatt regeringen säger sig avskaffa kommer att fortsätta gälla, och beskriver den föreslagna reformen som ett luftslott, vilket nyanserar budskap om att mängdrabatten försvinner helt.

Moderaternas kommunikation använder ett illustrativt exempel där tre våldtäkter med tre års straffvärde vardera sägs kunna ge ungefär fem års fängelse i dagens system, jämfört med nio år i den föreslagna modellen. Att det talas om tre års straffvärde per brott och ett samlat straff på cirka fem år visar att det handlar om ett schematiskt räkneexempel, medan verkliga domar om sexualbrott bedöms individuellt utifrån omständigheter och straffskalor, vilket gör att siffran inte utan vidare kan generaliseras till alla fall.

I kommittédirektivet om ett mer rättvist påföljdssystem ska utredaren ta fram en modell som både skärper straffen vid flerfaldig brottslighet och hanterar straffreduktion efter de tre allvarligaste brotten, vilket visar att lagstiftaren väger olika intressen mot varandra. I samhällsdebatten lyfts främst brottsoffrens perspektiv och upplevelsen av att brott blir ”gratis”, men påföljdssystemet har också utformats för att undvika orimligt långa straff i förhållande till den samlade brottslighetens allvar, vilket inte framgår när mängdrabatten enbart beskrivs som en orättvis rabatt.

I debattartiklar sommaren 2026 beskrivs det som samhällsfarligt att Socialdemokraterna vill behålla mängdrabatten, samtidigt som regeringen och Tidöpartierna lyfter avskaffandet som en central del av sin straffrättsreform inför valet 2026. Moderaternas valkampanjmaterial betonar hårdare straff och avskaffad mängdrabatt för gängkriminella och serievåldtäktsmän, medan kritiker i andra debattartiklar menar att reformen inte går så långt som utlovat, vilket visar att frågan är starkt politiserad och används för att mobilisera väljarstöd.