Inlägget är en presskallelse, men ämnet rymmer stora strukturella och demografiska fakta

När skarpa kunskaps- och språkkrav träder i kraft på aggregerad nivå kommer det oundvikligen att leda till att tiotusentals potentiella kandidater sållas bort, eller kräver betald utbildningstid. Kommuner (såväl rödgrön- som borgerligt ledda) signalerar via SKR att om resurskompensation saknas leder formella krav paradoxalt nog till att bemanningstätheten sjunker ännu mer på befintliga enheter.

Partier från höger till vänster adresserar rätten till heltid, men omvandlingen haltar lokalt på grund av budgetskäl. Fackförbund pekar på att personalen som utför det tunga arbetet tenderar att sluta inom ett par år, vilket underminerar kvaliteten mycket fortare än de rent medicinska regelverken kan justera.

Under åren 2023 och 2024, när inflationen var mycket hög (KPIF över 6–7 % för basåren dessförinnan) valde det SD-stödda regeringsunderlaget att framförallt behålla skattesänkningar istället för att fullt ut inflationskompensera kommunerna. Samtidigt fick kommunbranschen massiva pensionskostnadsökningar. Konsekvensen blev att många äldrenämnder tvingades genomföra direkta nedskärningar. Att framställa sig som garant för äldreomsorgens utveckling blir därmed ofullständigt om man samtidigt bär ansvar för de makroekonomiska budgetramarna.

Sverigedemokraternas starka krav på riksplanet att utestänga oegentliga välfärdsaktörer och skydda den svenskspråkiga äldreomsorgen, matchas på flera håll i landet med att lokala SD-politiker i fullmäktige tvingas klubba minskad budget för nattpatruller, indragen tvättservice för de äldre eller ökade avgifter i hemvården. Samma motsägelse existerar givetvis även bland andra maktbärande partier.

Ett formellt krav på B2-svenska (eller liknande CEFR-skala) kan framstå som en stor seger. Men då grundbemanningen sänks dras allt fler in som vikarier (ofta via bemanningsbolag utan samma valideringsprocess). Även om IVO ställer krav vid sina inspektioner, löser det inte vardagens ekvation för den kommunala chef som står med tre vakanser klockan 06:45 en söndagsmorgon.

En migrationspolitisk vilja från Sverigedemokraterna, och regeringen i stort, att skära ner på både asylrelaterad migration och lägre kvalificerad arbetskraftsinvandring (genom det höjda lönegolvet) inskränker äldreomsorgens potentiella rekryteringsbas. Omsorgsföretagen har konsekvent varnat för att detta driver upp personalkostnaden och minskar tillgången på biträden.