Tre punkter håller – två är vilseledande och lönegapet har inte ökat
Originalinlägg: Fem saker kvinnor behöver veta om Tidöpartiernas politik
Tre av de fem punkterna går att belägga: 37 skyddade boenden har lagts ned sedan tillståndskravet infördes 2024, bostadsbidragets tilläggsbidrag är avvecklat och barnbidraget står still medan kvinnor dominerar bland mottagarna. Två punkter är vilseledande formulerade: de 600 miljonerna gäller ett riktat statsbidrag som trappas ned, inte kvinnovårdens totala finansiering, och "majoriteten av alla skattesänkningar" är beräknat för jobbskatteavdraget – inte hela skattepaketet – och följer av att män i snitt har högre arbetsinkomst. Den femte punkten är fel: Medlingsinstitutet visar 9,9 procents löneskillnad 2025, en minskning med 0,3 procentenheter. Genom att radas upp under en gemensam rubrik får punkterna dessutom att framstå som en medveten strategi mot kvinnor, vilket ingen av källorna visar.
Är du kvinna och ska rösta i höstens val, då är här fem saker du behöver veta om Tidöpartiernas politik. 600 miljoner mindre till kvinnovården. Majoriteten av alla skattesänkningar har gått till män. Lönegapet ökar mellan män och kvinnor för första gången på decennier under den här regeringen. 37 kvinno- och tjejjourer har fått stänga igen den här mandatperioden. Den sänkta a-kassan, det sänkta bostadsbidraget, det icke uppräknade barnbidraget och alla andra ersättningar som har sänkts eller inte räknats upp drabbar kvinnor hårdast. Det finns många fler exempel där Tidöpartierna missgynnar kvinnor, men de här fem talar sitt tydliga språk.
Inlägget är byggt som en valfilm: fem korta punkter, ingen tidsangivelse, inga jämförelsetal. Den bärande effekten ligger i hur punkterna radas upp. Var för sig beskriver de olika saker – ett riktat statsbidrag som trappas ned, ett skatteavdrag som slår proportionellt mot arbetsinkomst, en lönestatistik, ett tillståndskrav på skyddade boenden och transfereringar som urholkas av inflation. Lagda i rad under rubriken "fem saker kvinnor behöver veta" läses de i stället som en sammanhållen och medveten strategi riktad mot kvinnor. Det är en slutsats inlägget aldrig behöver belägga, eftersom uppradningen gör jobbet. Två av punkterna bär den tolkningen sämst. De 600 miljonerna gäller riktade statsbidrag för kvinnors hälsa, medan de generella statsbidragen till regionerna samtidigt höjs – någon nettoberäkning för kvinnovården finns inte. Och att majoriteten av skattesänkningarna gått till män är beräknat för jobbskatteavdraget, inte för hela skattepaketet; skillnaden följer av att män i snitt har högre arbetsinkomst, inte av att avdraget utformats efter kön. Tillståndskravet på skyddade boenden utreddes dessutom under den förra regeringen och beslutades med brett stöd i riksdagen, och "den sänkta a-kassan" beskriver en urholkning snarare än ett beslut om sänkt ersättningsnivå. Flera av utfallen är verkliga och drabbar kvinnor hårdare – men bilden av ett samordnat uppsåt är inläggets egen inramning, inte något källorna visar.
Siffran finns, men formuleringen stämmer inte med vad som faktiskt sker – och anledningen till minskningen saknas helt. Det som minskar är ett riktat, prestationsbaserat statsbidrag till regionerna för kvinnors hälsa, mödrahälsovård och förlossningsvård. Det byggdes upp under 2010-talet via överenskommelser mellan staten och SKR och har legat på cirka 1,6 miljarder kronor per år. I budgetpropositionen för 2026 landar samma pengapåse på cirka 1 miljard – differensen är de 600 miljoner reelen citerar. Anledningen regeringen anger är tredelad: de riktade satsningarna läggs om till en ny nationell plan för vård vid graviditet, förlossning och tiden efter, där Socialstyrelsen den 21 januari 2026 fick i uppdrag att fördela 950 miljoner kronor i prestationsbaserade medel till regionerna; satsningar på kvinnors hälsa görs enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) även på andra anslag utanför denna påse; och regeringens uttalade linje är att minska antalet riktade, öronmärkta statsbidrag till förmån för höjda generella statsbidrag som regionerna själva förfogar över. Att kalla omläggningen en ren nedskärning av kvinnovården är därför vilseledande – men kritiken är inte grundlös: SKR påpekar att en uppbyggd riktad satsning trappas ned utan att öronmärkt ersättas, och Socialdemokraterna kallade regeringens rubrik "storsatsning" för siffertrixande när TV4 granskade den i februari 2026. Någon sammanräkning av vad kvinnovården totalt får 2026 jämfört med 2025 finns dock inte – varken i inlägget eller hos SKR.
Sveriges Kommuner och Regioner räknade själva fram siffran i sitt budgetutlåtande den 18 september 2025 under rubriken "Budgetbeskedet innebär mindre pengar till kvinnors vård". De riktade medlen till kvinnors hälsa, förlossningsvård och neonatalvård hade legat på cirka 1,6 miljarder kronor per år och föreslogs i budgeten för 2026 till cirka 1 miljard. Skillnaden är de 600 miljoner som citeras i reelen. Siffran är alltså inte hittepå och inte heller partiets egen beräkning – den kommer från arbetsgivar- och intresseorganisationen för de regioner som driver vården.
Regeringen presenterade den 20 januari 2026 en satsning på över 950 miljoner kronor på flickors och kvinnors hälsa och den nya nationella planen för graviditet, förlossning och eftervård, varav cirka 957 miljoner går till regionerna under 2026. Pengarna betalas ut prestationsbaserat via Socialstyrelsen mot att regionerna redovisar planer för tillgänglighet, vårdkapacitet och kompetensförsörjning. De generella statsbidragen till regionerna höjs samtidigt, vilket är ordinarie finansiering av all vård inklusive förlossningsvård. Omvänt: TV4 konstaterade 9 februari 2026 att den "storsatsning" regeringen presenterade i praktiken är lägre än de 1,6 miljarder som tidigare år avsatts i samma påse.
Riktningen har stöd, men påståendet är inte belagt som det formuleras. Det som är beräknat gäller jobbskatteavdraget: Jämställdhetsmyndigheten anger att förstärkningen gynnar cirka 300 000 fler män än kvinnor. "Majoriteten av alla skattesänkningar" är något annat – det förutsätter en könsuppdelad kronfördelning av hela skattepaketet (jobbskatteavdrag, grundavdrag för äldre, rot och rut, sänkt skatt på sparande, slopad flygskatt), och någon sådan sammanställning finns inte publicerad. Skillnaden i kronor följer dessutom av att män i genomsnitt har högre arbetsinkomst och arbetar heltid i högre grad: ett avdrag som är proportionellt mot arbetsinkomst ger då mer till män utan att vara utformat efter kön. Riktningen är alltså rimlig, siffersättningen obelagd.
Riktningen är belagd. Jobbskatteavdraget är det dominerande skattesänkningsverktyget under mandatperioden och dess effekt växer med arbetsinkomsten upp till en viss nivå. Regeringens egna beräkningar visar att avdraget ger störst effekt vid en månadslön runt 38 500 kronor – en nivå fler män än kvinnor når. Till det kommer att 90 procent av männen men 80 procent av kvinnorna arbetar heltid, och att fyra av tio arbetarkvinnor jobbar deltid, oftast ofrivilligt. Avdraget gäller inte heller föräldrapenning, sjukpenning eller a-kassa, ersättningar där kvinnor är i majoritet: kvinnor tog ut 69 procent av föräldrapenningdagarna 2024.
Påståendet stämmer inte som det är formulerat. Det finns en riktig iakttagelse i botten: den långa trenden av minskande löneskillnader har planat ut sedan 2019, vilket Medlingsinstitutet själv kallar märkligt med tanke på arbetsmarknadens utveckling. Ett annat mått – inkomstgapet, som väger in arbetstid, deltid och frånvaro – har också utvecklats sämre än lönegapet. Men "ökar för första gången på decennier" är en beskrivning av något som statistiken inte visar, och den kan inte heller kopplas till en enskild regering eftersom utplaningen började 2019.
Den officiella lönestatistiken visar ingen ökning. Medlingsinstitutets senaste årsrapport konstaterar att löneskillnaden minskade marginellt 2025 och att den varit relativt stabil sedan 2019, med små upp- och nedgångar mellan åren. Inom staten ökade skillnaden med 0,3 procentenheter till 6,2 procent och bland arbetare i privat sektor med 0,3 procentenheter, medan den minskade bland tjänstemän och inom kommuner och regioner. Institutets egen slutsats är att nedgången har upphört – inte att gapet vänt uppåt.
Medlingsinstitutets rapport för 2025 visar tvärtom en minskning: 9,9 procent mot 10,2 procent året innan. Skulle man i stället mena inkomstgapet är det ett annat mått än det talaren säger, och även där saknas belägg för att just den här mandatperioden brutit en decennielång trend.
Det som glider är ordvalet. Nedläggningarna gäller skyddade boenden, inte hela jourer – flera av organisationerna finns kvar och driver stödverksamhet, samtal och rådgivning utan boendeplatser. Lagändringen bygger dessutom på en utredning och en proposition som förbereddes under den förra regeringen och röstades igenom med brett stöd i riksdagen, med syftet att höja kvaliteten på skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och barn. Att beskriva utfallet som en ren följd av Tidöpartiernas politik är en förenkling – men konsekvensen, färre skyddade platser, är verklig och har kritiserats av både Roks och Unizon.
Siffran 37 stämmer och kommer från de två riksorganisationerna för kvinnojourer. Bakgrunden är att skyddat boende blev en tillståndspliktig insats den 1 april 2024: verksamheter måste nu ha tillstånd från IVO och uppfylla krav på bemanning, lokaler och dokumentation. För ideella jourer med små budgetar och boenden i vanliga lägenheter blev kraven i praktiken omöjliga att klara, och 37 boenden har därför upphört.
Det som inte håller bokstavligt är "den sänkta a-kassan". Ersättningsnivån har inte sänkts genom beslut – taket ligger kvar på den nivå det höjdes till 2020 och har inte räknats upp, vilket ger en real urholkning år för år. Det nya regelverket från oktober 2025 ersätter arbetsvillkoret med ett inkomstvillkor och innebär en avtrappning över tid; fackliga organisationer som TCO menar att skyddet försvagas, medan regeringen beskriver det som en tydligare omställningsförsäkring. "Sänkt" är alltså en tolkning av en urholkning och en regelomläggning, inte ett beslut som står i budgeten.
Två av de tre exemplen stämmer rakt av. Tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag är avvecklat, vilket är en faktisk sänkning av utbetalt belopp. Barnbidraget har inte höjts i någon budget under mandatperioden, med motiveringen att det inte är träffsäkert – i reala termer är det alltså en urholkning efter tre år av hög inflation. Att kvinnor drabbas hårdast är också belagt: de dominerar bland mottagarna av bostadsbidrag, tar ut merparten av föräldrapenningen och står enligt Försäkringskassan för 79 procent av de stressrelaterade sjukskrivningarna, och 22 procent av ensamstående mammor med tre eller fler barn har låg inkomststandard.
Konkreta styrkor i påståendet eller förslaget — det som faktiskt talar för talarens position, oavsett vad du tycker om resten.
SKR, som företräder de regioner som driver förlossnings- och kvinnosjukvården, publicerade beräkningen i sitt utlåtande om budgeten för 2026. Det gör påståendet betydligt mer robust än om det byggt på en partiintern kalkyl.
SKR – Budgetbeskedet innebär mindre pengar till kvinnors vårdJämställdhetsmyndigheten konstaterar att förstärkningen gynnar omkring 300 000 fler män än kvinnor, eftersom effekten stiger med arbetsinkomsten och män i genomsnitt har högre lön och arbetar heltid i högre grad.
Jämställdhetsinstitutet – Herrarna förstRoks och Unizon rapporterar 20 respektive 17 nedlagda boenden efter att tillståndskravet infördes i april 2024. Det är ett konkret, kontrollerbart utfall och inte en uppskattning.
SVT Nyheter – 37 kvinnojourer har fått stängaBarnbidraget har inte höjts under mandatperioden, tilläggsbidraget till bostadsbidraget är avvecklat, och 60 procent av bostadsbidragsmottagarna 2023 var ensamstående kvinnor mot 11 procent ensamstående män.
Jämställdhetsinstitutet – Herrarna förstSiffror, källor och sammanhang som talaren utelämnar eller vinklar — det du behöver för att se hela bilden.
Medlingsinstitutets rapport publicerades i juni 2026 och visar 9,9 procent, ned 0,3 procentenheter. Påståendet i reelen går rakt emot den senaste tillgängliga mätningen.
Kravet bygger på en utredning från den förra mandatperioden och infördes för att höja kvaliteten. Nedläggningarna är en konsekvens av kraven och finansieringen, inte av ett beslut att stänga jourer.
Taket har legat still sedan 2020 och det nya inkomstvillkoret från oktober 2025 ändrar vem som kvalificerar sig. Ersättningsnivån i procent har inte sänkts i något budgetbeslut.
De 600 miljonerna gäller riktade medel. Hur stor den faktiska effekten blir i vården beror på hur regionerna prioriterar de generella bidragen.
Verifierbara sakförhållanden om frågan — oavsett vad talaren säger. För att du ska kunna bilda dig en egen uppfattning.
Satsningen byggdes upp under flera år och omfattade förlossningsvård, neonatalvård och kvinnors hälsa. Nedtrappningen på 600 miljoner är det som avses i inlägget. Regionerna får samtidigt generella statsbidrag som inte är öronmärkta för ändamålet.
SKRKvinnors genomsnittslön var 40 600 kronor, 90,1 procent av männens 45 100 kronor. Sedan 2005 har gapet krympt med 6,4 procentenheter, men sedan 2019 står utvecklingen i princip stilla.
MedlingsinstitutetJobbskatteavdraget förstärks med 17,36 miljarder och grundavdraget för äldre med 4,04 miljarder. Avdragets effekt är störst vid en månadslön runt 38 500 kronor och gäller inte föräldrapenning, sjukpenning eller a-kassa.
JämställdhetsinstitutetVerksamheter behöver tillstånd från IVO och måste uppfylla krav på bemanning, lokaler och dokumentation. Reformen förbereddes under den förra regeringen och beslutades med brett stöd, men följdes av att 37 boenden lades ned.
SVT NyheterArbetsvillkoret ersätts av ett inkomstvillkor: minst 120 000 kronor under de senaste tolv månaderna och minst 11 000 kronor i fyra av dem. Ersättningen trappas av över tid. Taket har inte räknats upp sedan 2020.
Regeringen.seVad har Ola Möller sagt tidigare?
Andra inlägg vi granskat från samma parti eller person på samma tema. Titta särskilt efter motsägelser.
- SKR – Budgetbeskedet innebär mindre pengar till kvinnors vård
- Regeringen: Storsatsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa
- Uppdrag till Socialstyrelsen (S2026/00047)
- Budgetpropositionen 2026, utgiftsområde 9
- TV4: Regeringen minskar anslaget till förlossningsvården
- Jämställdhetsinstitutet – Herrarna först (rapport)
- Medlingsinstitutet / SCB – genomsnittslöner efter kön
- Medlingsinstitutet – Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2025
- SVT Nyheter – 37 kvinnojourer har fått stänga
- Regeringen – Det här innebär förändringarna i a-kassan och aktivitetsstödet
- TCO – Ny a-kassa, samma brister
AI-analysen är hjälpmedel, inte facit. Läs alltid ursprungliga källor.
Fyra av fem påståenden är belagda i offentliga källor, varav ett helt bokstavligt korrekt och tre mestadels korrekta med reservationer för ordval och attribution. Ett påstående – att lönegapet ökar för första gången på decennier – motsägs direkt av Medlingsinstitutets senaste rapport och bedöms som falskt. Huvudutlåtandet blir därför mestadels sant, med kontexttaggar för selektivt urval och saknad bakgrund.