Skattesänkningar kopplas till nya vägavgifter – delvis rätt, delvis överdrivet
Originalinlägg: Nu avslöjar regeringen hur de tänker finansiera de sänkta skatterna. De har ju sänkt skatten mest för de som tjänar mest, men också på bensin och diesel, haft stora budgetunderskott och nu ska du börja betala för att köra på Sveriges vägar.
Inlägget kommer från Socialdemokraterna. Det stämmer att regeringens skattesänkningar i kronor gynnar höginkomsttagare mest och att drivmedelsskatten sänkts, men procentuellt är det låg- och medelinkomsttagare som fått störst lättnad. Inlägget utelämnar också att sänkningarna genomfördes under en historisk inflationschock efter Rysslands invasion av Ukraina, att budgetunderskotten drivs av krig, försvarssatsningar och räntekostnader, och att S själva i regeringsställning genomförde jobbskatteavdrag med samma fördelningsmönster. Någon beslutad generell vägavgift för alla bilister finns inte – det som utreds gäller främst tunga lastbilar.
Nu avslöjar regeringen hur de tänker finansiera de sänkta skatterna. De har ju sänkt skatten mest för de som tjänar mest, men också sänkt skatten på bensin och diesel och har dragits med stora budgetunderskott. Nu visade sig att de har en plan för hur de ska öka statens intäkter. Du ska nämligen börja få betala för att köra på Sveriges vägar.
Inlägget kommer från Socialdemokraterna och använder en dramaturgi där regeringen först beskrivs som generös mot höginkomsttagare och bilister, och sedan ”avslöjas” med en plan att låta vanliga bilister betala via nya vägavgifter. Formuleringen ”du ska börja få betala” antyder ett helt nytt betalningsansvar. Inlägget utelämnar samtidigt den bredare kontexten: att låg- och medelinkomsttagare fått den största procentuella skattesänkningen, den historiska inflationschocken efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, kraftigt ökade försvarsutgifter, samt att S själva under sina regeringsår 2014–2022 genomförde flera jobbskatteavdrag och skattesänkningar med samma grundmönster – störst i kronor för höginkomsttagare, störst i procent för låginkomsttagare.
Både Finansdepartementets egna fördelningsanalyser och Konjunkturinstitutet visar samma mönster: reformerna 2023–2025 ger höginkomsttagare mest i kronor men låginkomsttagare och pensionärer mest i procent av inkomsten. Att bara säga ”mest för de som tjänar mest” utan att specificera kronor eller procent döljer att de lägsta inkomstgrupperna faktiskt får den största relativa lättnaden. Det är ett klassiskt exempel på hur valet av mått (kronor vs. procent) avgör vilken bild man ger.
Det beror på hur man mäter. I kronor räknat får höginkomsttagare de största skattesänkningarna, eftersom jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt ger högre belopp för dem som betalar mest skatt från början. Men mätt som andel av inkomsten (procentuellt) får låg- och medelinkomsttagare den största lättnaden av jobbskatteavdraget, och pensionärer med låga inkomster har fått den största procentuella sänkningen genom det förstärkta grundavdraget. Påståendet stämmer alltså i kronor men är missvisande som helhetsbild – procentuellt är fördelningen den omvända.
"Socialdemokratiska regeringar genomförde också jobbskatteavdrag, men i mindre omfattning än Alliansen."
Riksdagens utredningstjänst – Jobbskatteavdragets utvecklingDrivmedelsbeskattningen har minskats både genom justeringar av energiskatten och genom kraftiga sänkningar av reduktionsplikten, som inte formellt är en skatt men påverkar priset på bensin och särskilt diesel kraftigt. Påståendet säger ”skatten”, vilket inte skiljer mellan direkta skatter och klimatrelaterade krav, men helheten är att skatte- och avgiftsnivån på fossila drivmedel har sänkts, med lägre pumppriser som följd.
Energi- och koldioxidskatten på bensin och diesel kompletteras av reduktionsplikten, som kräver inblandning av biodrivmedel. När reduktionsplikten för diesel sänktes från drygt 30 procent till 6 procent och för bensin till 6 procent minskade kostnaden för drivmedlen påtagligt. Samtidigt har energiskatten justerats ned något. Sammantaget innebär detta att den effektiva beskattningen av fossila drivmedel har sänkts, vilket är i linje med påståendet även om reduktionsplikten tekniskt sett är ett annat styrmedel än skatt.
"Socialdemokraterna var tidigare positiva till hög reduktionsplikt för att minska utsläppen."
Regeringskansliet – Klimatpolitiska åtgärderStatsbudgeten har haft underskott under och efter pandemin, men underskottens storlek varierar mellan år och beror på flera faktorer, bland annat konjunktur, tillfälliga stöd och automatiska stabilisatorer. Påståendet fångar att underskott förekommit men ger ingen tidsram eller storleksordning och kan tolkas som att underskotten är ovanligt stora eller främst orsakade av just den nuvarande regeringens skattesänkningar, vilket inte är entydigt belagt.
Enligt Ekonomistyrningsverkets statistik har statens budget visat underskott vissa år efter 2020 när stora stödåtgärder och konjunkturförsvagning har påverkat inkomster och utgifter. Samtidigt har Sverige en relativt låg offentlig skuldkvot jämfört med många andra EU-länder. Prognoser visar att underskotten minskar när tillfälliga stöd fasas ut och konjunkturen förbättras, och skatteförändringar är bara en av flera faktorer som påverkar saldot. Det är därför mer korrekt att säga att staten haft underskott under senare år, men inte att stora underskott entydigt beror på nuvarande skattepolitik.
"Tidigare regeringar har också accepterat tillfälliga underskott vid lågkonjunktur."
Finansdepartementet – Översikt över offentliga finanserAlla regeringar arbetar med planer för hur statens intäkter ska utvecklas, genom skattepolitik, avgifter och ekonomisk tillväxt. Inlägget syftar specifikt på utredningar om vägavgifter som ett sätt att kompensera minskade drivmedelsskatter när transportsektorn elektrifieras. Det är rimligt att säga att det finns sådana planer, men det är en selektiv bild eftersom andra intäktskällor och skatteförändringar också diskuteras.
I takt med att fler fordon blir eldrivna minskar intäkterna från bensin- och dieselskatten, vilket skapar ett behov av att se över hur vägar ska finansieras långsiktigt. Regeringen har därför gett uppdrag om att analysera möjliga vägavgiftssystem och andra styrmedel för att säkra intäkter till väginfrastrukturen. Parallellt finns andra åtgärder för att stärka statens intäkter, bland annat förändringar i bolagsskatt, moms och skattebaser i takt med ekonomins utveckling.
"En tidigare S-regering tillsatte utredning om vägslitageavgift för tunga lastbilar."
Regeringskansliet – VägslitageavgiftKonkreta styrkor i påståendet eller förslaget — det som faktiskt talar för talarens position, oavsett vad du tycker om resten.
Både Finansdepartementets egna fördelningsanalyser och oberoende granskningar visar att jobbskatteavdrag, sänkt statlig inkomstskatt och sänkt skatt på ISK ger störst utfall i kronor för dem med höga inkomster, även om procenten ibland är jämnare.
Finansdepartementet – Fördelningspolitisk redogörelseESV och Konjunkturinstitutet har redovisat att statens finanser gått med underskott 2023–2025, bland annat på grund av lågkonjunktur, sänkta skatter, ökade försvarsutgifter och höga räntekostnader.
Konjunkturinstitutet – KonjunkturlägetSiffror, källor och sammanhang som talaren utelämnar eller vinklar — det du behöver för att se hela bilden.
Sänkt drivmedelsskatt och elprisstöd genomfördes uttalat som svar på rekordhöga bränsle- och energipriser efter Rysslands fullskaliga invasion 2022. Utan den kontexten framstår sänkningarna enbart som ideologiska val, snarare än krisåtgärder som stöddes brett i riksdagen.
Regeringen – Åtgärder mot höga energipriserKPIF-inflationen toppade på drygt 10 % och Riksbankens styrränta höjdes från 0 till 4 %, vilket drev upp statens räntekostnader kraftigt. Underskotten beror alltså inte enbart på skattesänkningar utan i hög grad på inflations- och räntechocken.
Riksbanken – RäntebanaFörsvarsanslaget nådde NATO:s 2 %-mål 2024 och planeras öka till 2,6 % av BNP till 2028. Det är den största militära upprustningen sedan kalla kriget och en central förklaring till högre statliga utgifter, vid sidan av skattesänkningarna.
Regeringen – FörsvarspropositionRegeringen och Trafikverket har utrett avståndsbaserad skatt/avgift för tung trafik (kilometerskatt) i linje med EU:s Eurovinjettdirektiv, samt principer för framtida vägfinansiering när drivmedelsskatten sjunker. Något beslutat generellt system där privatbilister får en ny vägavgift finns inte.
Trafikverket – Vägavgifter och skatterVerifierbara sakförhållanden om frågan — oavsett vad talaren säger. För att du ska kunna bilda dig en egen uppfattning.
Priserna på el, gas och drivmedel steg kraftigt under 2022 efter Rysslands invasion i februari. Sverige och andra EU-länder svarade med prisstöd, sänkta energiskatter och drivmedelsrabatter för att skydda hushåll och företag.
Riksbanken – Penningpolitisk rapportKPIF-inflationen toppade på drygt 10 procent i slutet av 2022 och låg långt över Riksbankens mål under 2023. Detta drev fram räntehöjningar, högre statsskuldsränta och stöd- och kompensationsåtgärder som påverkade statsbudgeten.
SCB – KonsumentprisindexSedan 2020 har försvarsbudgeten mer än fördubblats. Under Tidöregeringen nåddes NATO:s tvåprocentsmål 2024 och Sverige blev Natomedlem samma år, med aviserad fortsatt upptrappning mot 2,6 % av BNP till 2028.
Regeringen – Historisk satsning på försvaretRegeringen sänkte skatten på bensin och diesel och sänkte reduktionsplikten till EU:s miniminivå från 2024. Det minskar priset vid pump men också statens intäkter och gör det svårare att nå klimatmålen enligt Klimatpolitiska rådet.
Ekonomistyrningsverket – Statens budget- Finansdepartementet – Fördelningspolitisk redogörelse
- Konjunkturinstitutet – Fördelningsanalys
- Skatteverket – Jobbskatteavdrag
- Riksdagens utredningstjänst – Jobbskatteavdragets utveckling
- Skatteverket – Punktskatter på drivmedel
- Energimyndigheten – Reduktionsplikten
- Bensinpriskollen – Dieselsnitt
- Regeringskansliet – Klimatpolitiska åtgärder
- Ekonomistyrningsverket – Statens budget och prognos
- Konjunkturinstitutet – Konjunkturläget
- OECD – Economic Survey Sweden
- Finansdepartementet – Översikt över offentliga finanser
- Regeringskansliet – Uppdrag om framtida vägavgiftssystem
- Trafikverket – Finansiering av vägunderhåll
- Regeringen – Åtgärder mot höga energipriser
- Riksbanken – Räntebana
- Regeringen – Försvarsproposition
- Trafikverket – Vägavgifter och skatter
- Riksbanken – Penningpolitisk rapport
- SCB – Konsumentprisindex
- Regeringen – Historisk satsning på försvaret
- Ekonomistyrningsverket – Statens budget
- Konjunkturinstitutet – Konjunkturläget
- Regeringen – Sveriges stöd till Ukraina
- Riksbanken – Historisk räntestatistik
- Regeringen – Sverige i Nato
AI-analysen är hjälpmedel, inte facit. Läs alltid ursprungliga källor.
Inlägget bygger på några verkliga tendenser – fördelningen av skattesänkningar och sänkt drivmedelsbeskattning – men förenklar bilden av statsfinanserna och överdriver påståendet om att 'du' nu ska börja betala för att köra på alla Sveriges vägar. Därför blir helhetsbedömningen missvisande snarare än helt falsk.