Felaktigt att Sverige är unikt – men vinstreglerna för skolan är ovanliga
Originalinlägg: SVERIGE ÄR DET ENDA LANDET I VÄRLDEN DÄR SKATTEPENAR TILL SKOLA, VÅRD OCH OMSORG FÅR PLOCKAS UT SOM PRIVATA VINSTER.
Påståendet är fel. Många länder, som Storbritannien, Tyskland, Kanada och USA, tillåter vinstdrivande företag i skola, vård och omsorg som finansieras av skattemedel. Däremot är det svenska systemet, särskilt med vinstdrivande grundskolor, internationellt sett ovanligt liberalt.
Påståendet använder absolutistiskt språk ('enda landet i världen') för att skapa en bild av extremt undantag och därmed förstärka budskapets slagkraft. Detta är en vanlig retorisk metod för att rama in en komplex fråga som ett unikt och akut problem.
Flera länder, däribland USA och Australien, tillåter vinstdrivande skolor som finansieras med offentliga medel, även om systemen och reglerna skiljer sig åt. Påståendet att Sverige är "det enda" är därmed felaktigt.
Många länder har privat driven, offentligt finansierad skolverksamhet där vinst är möjlig. Det som är ovanligt med Sverige är den liberala modellen för vinstdrivande grundskolor utan särskilda vinstbegränsningar.
"Vänsterpartiet röstade nej till friskolereformen som infördes av regeringen Bildt 1992 och har sedan dess konsekvent verkat för att avskaffa vinstintresset i skolan."
Riksdagens protokoll, PartihistorikDet är mycket vanligt i andra OECD-länder. Storbritannien, Kanada, Tyskland och Frankrike har alla omfattande system där offentliga medel (via skatt eller obligatoriska försäkringar) betalar för vård och omsorg som utförs av vinstdrivande företag.
Nej, det är ett vanligt system i många västländer att vinstdrivande privata företag levererar offentligt finansierad vård och omsorg.
Konkreta styrkor i påståendet eller förslaget — det som faktiskt talar för talarens position, oavsett vad du tycker om resten.
Kombinationen av fritt val, en nationell skolpeng, låga etableringshinder och rätten för vanliga aktiebolag att ta ut obegränsad vinst från obligatorisk skolverksamhet är sällsynt. OECD har pekat ut Sverige som ett av de länder med mest marknadsutsatt skolsystem, vilket är den faktiska kärnan i Dadgostars kritik.
SOU 2016:78, Ordning och reda i välfärdenDadgostar lyfter en verklig konflikt om hur skattepengar ska användas och vilka drivkrafter som ska styra välfärden. Forskning och utredningar har visat på problem med sjunkande likvärdighet och betygsinflation i det svenska skolsystemet, problem som ofta kopplas till konkurrensen och vinstincitamenten. Att debattera detta är en kärnuppgift för politiken.
Skolverket, Rapporter om likvärdighet och betygSiffror, källor och sammanhang som talaren utelämnar eller vinklar — det du behöver för att se hela bilden.
I Tyskland är t.ex. nästan 40% av sjukhusen privata och vinstdrivande, men finansieras via det offentliga försäkringssystemet. I Storbritannien anlitas privata vårdgivare för miljardbelopp varje år av NHS för att utföra operationer och behandlingar. Detta motbevisar direkt påståendet att Sverige skulle vara 'ensamt i världen'.
Destatis (Tyska statistikmyndigheten), The King's Fund (UK)Påståendet bortser helt från att andra länder kan ha regelverk som Sverige saknar. Exempelvis har Nederländerna ett system med fritt skolval och privat drift, men skolorna måste vara icke-vinstdrivande stiftelser. Den relevanta jämförelsen är inte *om* privata aktörer finns, utan *vilka regler* de verkar under.
The conversation: Dutch schools are not for profit...Även om det finns vinstdrivande skolor i andra länder, är det ovanligt att de tillåts i den obligatoriska, allmänna skolan på det sätt som skett i Sverige sedan 1990-talet. OECD har i rapporter konstaterat att Sveriges skolmarknad är en av de mest långtgående i världen. Kritiken har alltså en verklig grund, även om formuleringen är felaktig.
OECD Starting Strong V (2017)Dadgostars inlägg utelämnar helt den andra sidans argument. Förespråkare för systemet, främst borgerliga partier och branschorganisationer, menar att konkurrens mellan olika utförare pressar kostnader, driver på innovation och ger medborgarna en grundläggande rätt att själva välja skola, vårdcentral eller äldreboende. Denna valfrihetsaspekt är central för försvararna av systemet.
Svenskt Näringsliv - Valfrihet i välfärdenVad har Nooshi Dadgostar sagt tidigare?
Andra inlägg vi granskat från samma parti eller person på samma tema. Titta särskilt efter motsägelser.
Införde friskolereformen som gav privata skolor rätt till kommunal skolpeng. Detta lade grunden för etableringen av vinstdrivande skolföretag.
Proposition 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolorInförde Lagen om valfrihetssystem (LOV), vilket gjorde det obligatoriskt för landsting att införa vårdval i primärvården och gav kommuner möjlighet att göra det. Detta ökade marknaden för privata, vinstdrivande vårdgivare.
Lag (2008:962) om valfrihetssystemTillsatte Välfärdsutredningen (SOU 2016:78) som föreslog ett vinsttak för privata företag i välfärden. Förslaget mötte starkt motstånd från oppositionen och näringslivet.
SOU 2016:78, Ordning och reda i välfärdenRiksdagen röstade ner regeringens proposition om vinstbegränsningar i välfärden. M, C, L, KD och SD röstade emot förslaget, som därmed föll.
Socialutskottets betänkande 2017/18:SoU23- SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden
- The King's Fund: Is the NHS being privatised?
- CIHI: For-profit long-term care homes have higher COVID-19 death rates
- Riksdagen: Betänkande 2017/18:SoU23 Vinst i välfärden
- Svenskt Näringsliv: Valfrihet i välfärden
- Riksdagens protokoll, Partihistorik
- Destatis (Tyska statistikmyndigheten), The King's Fund (UK)
- The conversation: Dutch schools are not for profit...
- OECD Starting Strong V (2017)
- Skolverket, Rapporter om likvärdighet och betyg
- Proposition 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor
- Lag (2008:962) om valfrihetssystem
AI-analysen är hjälpmedel, inte facit. Läs alltid ursprungliga källor.
Liknande inlägg
Andra inlägg som berör samma ämne.
Korrekt återgivet förslag – men systemets konstruktion gör att de fattigaste blir utan
Dadgostars anklagelser om vinsterna i välfärden stämmer i sak, men är vinklade.
Dadgostar har rätt om pressad välfärd och ökade klyftor, men förenklar orsakssambanden.
V pekar på verkliga vinster, men lösningen på levnadskostnaderna är kraftigt förenklad.