Sloganen stämmer som åsikt, men är selektiv
Originalinlägg: Valet i september handlar inte minst om att sätta stopp för slöseriet med våra skattemedel. Våra gemensamma möjligheter ska inte läcka iväg till vinster i välfärden, omotiverade subventioner till enskilda kraftslag eller skatterabatter. Sverige behöver en ny riktning! #S2026 #Socialdemokraterna
Det stämmer att inlägget driver en politisk linje om välfärdsvinster, energistöd och skatteavdrag. Men det är ett värderande kampanjbudskap, inte ett kontrollerbart faktapåstående om att dessa poster i sig är slöseri eller om att en ny riktning redan har visat effekt.
Valet i september handlar inte minst om att stoppa slöseriet med våra skattemedel. Pengar som är avsatta till vår gemensamma välfärd ska inte gå till vinstuttag, ska inte läcka iväg i felanvändning och det ska inte hamna i kriminella fickor. Vi ska inte satsa tiotals, kanske hundratals miljarder kronor på stöd till enskilda kraftslag. Och vi ska inte ha fler omotiverade och ogenomtänkta undantag, avdrag och nedsättningar i skattesystemet. De allra rikaste kan vara med och betala mer till det gemensamma. Sverige behöver en ny riktning.
Retoriken är byggd som ett vi-mot-dem-budskap med laddade ord som ”slöseriet”, ”läcka iväg” och ”ny riktning”. Det används breda samlingsbegrepp i stället för precisa mått, vilket gör att budskapet blir politiskt slagkraftigt men svårare att pröva strikt mot data.
Det här är ett normativt kampanjpåstående snarare än ett mätbart faktapåstående. Texten anger inte vad som räknas som slöseri, hur mycket pengar som avses eller vilket utfall som ska mätas. Därför går det inte att bedöma som sant eller falskt i strikt mening.
Det svenska skattesystemet och den offentliga budgeten innehåller många utgiftsposter som kan beskrivas olika beroende på politisk utgångspunkt. Att kalla något ”slöseri” är en värdering, inte en objektiv ekonomisk kategori. Inlägget anger inga siffror som visar att just ett visst belopp skulle kunna sparas.
Sverige har redan ett av världens högsta skattetryck: skattekvoten ligger runt 42 % av BNP (OECD 2024), topp 5 i OECD. Offentliga utgifter är cirka 49 % av BNP (ESV/SCB 2025). Att kalla det ”slöseri” utan att peka ut posterna är retoriskt — själva utgiftsnivån är redan bland de högsta i västvärlden.
Det här är en tydlig politisk ståndpunkt om vinster i välfärden. Texten påstår inte en viss nivå på vinster, ett visst regelverk eller ett visst utfall, utan argumenterar för en omfördelning. Som sådant är det inte ett verifierbart sakpåstående i sig.
I Sverige finns privata och offentliga utförare inom flera välfärdsområden, och frågan om vinstuttag har länge varit politiskt omstridd. Inlägget tar ställning mot att resurser ska kunna tas ut som vinst, men anger inte vilka verksamheter, vilka belopp eller vilka konsekvenser som avses.
IFAU och SNS Välfärdsrapport har inte kunnat visa att privata utförare systematiskt ger sämre kvalitet än offentliga i skola, vård och omsorg. Vinstmarginalerna i välfärdsbolagen ligger i snitt på 3–5 % (Bokslutsanalys, Ekonomifakta), inte de belopp som ofta beskrivs som ”läckage”. Majoriteten av föräldrar och patienter uppger i SOM-undersökningen att de vill behålla valfriheten.
Formuleringen är en politisk avgränsning av vilka energistöd som bör finnas, inte ett konkret bokförbart påstående om att ett visst stöd redan kostar exakt så mycket. Orden ”tiotals, kanske hundratals miljarder” är dessutom ett ungefärligt retoriskt spann, inte en exakt budgetuppgift i texten.
Det finns statliga stöd, skatteregler och marknadsingrepp som påverkar olika kraftslag, men inlägget anger inte vilka stöd som avses eller hur beloppen räknas. Utan sådan specificering går det inte att pröva spannet ”tiotals, kanske hundratals miljarder” mot en enskild källa.
Vindkraften har via elcertifikatsystemet fått stöd på över 60 miljarder kronor sedan 2003 (Energimyndigheten). Solcellsstöd, laddinfrastruktur och havsbaserad vind subventioneras fortfarande. Att peka ut ”enskilda kraftslag” utan att nämna vilka är selektivt — Sverige har historiskt subventionerat både förnybart och kärnkraft, och avvecklingen av kärnkraft 1999–2020 har uppskattats kosta konsumenterna tiotals miljarder i högre elpris (Svenskt Näringsliv 2023).
Detta är ett värderande ställningstagande om skattesystemets utformning. Texten pekar ut en riktning, men säger inte vilka undantag som är ”omotiverade” eller vilka avdrag som ska bort, så påståendet kan inte testas som ett faktapåstående i sig.
Svenska skatter innehåller många avdrag, nedsättningar och undantag som lagstiftaren infört för olika syften. Att förespråka färre sådana regler är en politisk prioritering, inte en verifierbar siffra i sig. Inlägget specificerar inte vilka regler som avses.
RUT- och ROT-avdragen kostar cirka 20 miljarder per år men beräknas ha skapat 20 000–30 000 vita jobb och minskat svartarbetet kraftigt (Konjunkturinstitutet, Skatteverket). Jobbskatteavdraget har enligt Finanspolitiska rådet ökat arbetsutbudet med 2–3 %. Att slopa avdrag höjer statens intäkter men leder också till lägre sysselsättning och mer svartarbete enligt samma utvärderingar.
Det är ett tydligt normativt krav på högre omfördelning. Texten anger inte vilka inkomster, vilka skattesatser eller vilka budgeteffekter som avses, så det finns inget direkt mätbart som kan verifieras i just den här formuleringen.
Sverige har redan progressiv beskattning på arbete, statlig skatt över brytpunkten och skatt på kapitalinkomster. Frågan om höginkomsttagare ska bidra mer är en politisk fördelningsfråga, inte ett sakpåstående om ett enskilt mätvärde.
De 10 % med högst inkomst betalar redan cirka 45–50 % av all statlig och kommunal inkomstskatt (SCB, Ekonomifakta 2024). Sverige avskaffade förmögenhetsskatten 2007 efter att uppskattningsvis 500–1 500 miljarder kronor flyttats utomlands (Riksrevisionen, SNS). Kapitalskatten på 30 % är högre än OECD-snittet på 24 %, och bolagsskatten sänktes till 20,6 % just för att inte tappa investeringar. Att höja skatten på ”de rikaste” har historiskt gett mindre intäkter än beräknat på grund av kapitalflykt.
Konkreta styrkor i påståendet eller förslaget — det som faktiskt talar för talarens position, oavsett vad du tycker om resten.
Ränteavdraget är 30 procent upp till 100 000 kronor och 21 procent däröver, och flera andra avdrag finns i systemet. Det gör det rimligt att föra en politisk diskussion om prioriteringar och effektivitet.
Skatteverket – RänteavdragSvensk politik innehåller transfereringar, subventioner och skattelättnader som kan omfördela stora belopp mellan grupper. Att föra kampanj om detta område är därför sakligt förankrat i ett verkligt policyfält, även om budskapet i sig är värderande.
SCB – Offentlig ekonomiSiffror, källor och sammanhang som talaren utelämnar eller vinklar — det du behöver för att se hela bilden.
Utan nivåer, tidsserier eller specifika budgetposter går det inte att avgöra om kritiken gäller små poster eller stora kostnadsposter. Det gör att budskapet blir politiskt tydligt men ekonomiskt odefinierat.
Skatteverket – Skattereduktioner och avdragSamma typ av stöd kan beskrivas som slöseri av en kritiker eller som kompensation för marknadsmisslyckanden av en förespråkare. Inlägget redovisar inte vilken av dessa tolkningar som är avsedd, vilket påverkar hur läsaren förstår kritiken.
Energimyndigheten – ReduktionspliktenDet som i kampanjretorik beskrivs som ”slöseri” kan i praktiken vara ett avdrag som minskar en specifik kostnad eller jämnar ut en marknadseffekt. Inlägget tar inte upp den andra sidan av sådan politik.
Skatteverket – RänteavdragVerifierbara sakförhållanden om frågan — oavsett vad talaren säger. För att du ska kunna bilda dig en egen uppfattning.
För 2026 är barnbidraget 1 250 kronor per barn och månad. För två barn är flerbarnstillägget 150 kronor per månad, vilket ger 2 650 kronor totalt i barnbidrag plus flerbarnstillägg för en familj med två barn.
Försäkringskassan – Aktuella beloppFör 2026 anger Försäkringskassan 1 673 kronor per månad till och med den månad barnet fyller 7 år, 1 823 kronor per månad från månaden efter att barnet fyllt 7 år, och 2 223 kronor per månad från månaden efter att barnet fyllt 15 år. Det är alltså inte ett enda schablonbelopp för alla barn.
Försäkringskassan – Om den som ska betala underhåll inte kan eller vill betalaRänteavdraget är 30 procent upp till 100 000 kronor och 21 procent däröver, medan jobbskatteavdrag och grundavdrag varierar med inkomstnivå. Det gör att två hushåll med samma lön men olika boende- eller räntekostnader kan få ganska olika nettoutfall.
Skatteverket – RänteavdragReduktionsplikten för bensin och diesel sänktes till 6 procent från 2024, och moms på livsmedel sänktes till 6 procent från 1 april 2026. Det visar att politiken redan använder nedsättningar och omprioriteringar, men det säger inte i sig att alla sådana åtgärder är motiverade eller omotiverade.
Energimyndigheten – ReduktionspliktenVad har Markus Kallifatides sagt tidigare?
Andra inlägg vi granskat från samma parti eller person på samma tema. Titta särskilt efter motsägelser.
- Försäkringskassan – Aktuella belopp
- SCB – Kommunala skattesatser
- Riksdagen – sök i lagstiftning och motioner
- SCB – Offentlig ekonomi
- Energimyndigheten – Reduktionsplikten
- Skatteverket – Livsmedelsmomsen sänks till 6 procent
- Skatteverket – Ränteavdrag
- Skatteverket – Jobbskatteavdrag
- Skatteverket – Skiktgräns
- Skatteverket – Kapitalinkomst
- Skatteverket – Skattereduktioner och avdrag
- Försäkringskassan – Om den som ska betala underhåll inte kan eller vill betala
AI-analysen är hjälpmedel, inte facit. Läs alltid ursprungliga källor.
De testbara delarna är bokstavligen sanna som formuleringar: det är ett upprop om att stoppa, undvika och omprioritera. Bedömningen blir därför inte falsk, men helheten är vinklad eftersom inlägget inte redovisar vad de utpekade posterna kostar, vilka som gynnas eller vilken avvägning som görs.