Sann lagbunden historik, men blundar för avtal, semestervård och faktisk arbetstid

När man mäter faktiskt arbetade timmar under ett helt år per sysselsatt (inklusive ledigheter och deltid) arbetar svenskar omkring 1 440 timmar per år. Detta är lägre än OECD-snittet på cirka 1 730 timmar, även om länder som Tyskland och Danmark har ännu lägre genomsnitt (kring 1 340 timmar).

Kollektivavtalen kan avvika från Arbetstidslagens 40 timmar och erbjuda förmånligare villkor. Sedan 1998 har många industri- och tjänsteavtal sänkt normalarbetstiden med i snitt flera arbetsdagar per år genom arbetstidsbanker, deltidsöverenskommelser och skiftforms-regleringar. För exempelvis ständigt nattskift är veckoarbetstiden via kollektivavtal i regel cirka 34 timmar.

Makroekonomiska utvärderingar, bland annat rapporten över det välkända experimentet på Svartedalens äldreboende i Göteborg (2015–2017), visar att minskade sjukskrivningslönekostnader bara balanserade ut de ökade lönekostnaderna för nyanställningar till omkring 10-20 %. Experiment krävde externa tillskott, vilket bekräftas i studier om 6-timmarsdagen.

En delfaktor som håller nere den nationella veckoarbetstiden är att det finns en hög frekvens av deltidsarbete. Inom vård- och omsorgssektorn arbetar cirka en tredjedel av personalen (varav de allra flesta kvinnor) deltid, oftast på grund av arbetsmiljö eller schemaläggningens utformning snarare än att den lagstadgade heltidstiden minskat.

OECD:s mått "hours actually worked per person employed" räknar in semester, helgdagar, sjukfrånvaro, föräldraledighet, deltid och kollektivavtalad ledighet. 2023: Tyskland ~1 340 h, Danmark ~1 370 h, Nederländerna ~1 430 h, Norge ~1 420 h, Sverige ~1 440 h, Frankrike ~1 500 h, Belgien ~1 550 h, Finland ~1 560 h, EU-snitt ~1 570 h, Österrike ~1 600 h. Alltså arbetar en genomsnittlig svensk redan idag ca 130 timmar mindre per år än EU-snittet – utan lagstadgad kortare vecka.

Lagstadgad minimisemester: Sverige 25 dagar, Danmark 25, Norge 21 (25 arbetsdagar mån–lör), Finland upp till 30 arbetsdagar (mån–lör = 25 heldagar), Tyskland 20 (avtal ofta 28–30), Frankrike 25, Nederländerna 20. Röda dagar/helgdagar på vardag: Sverige ~11, Danmark ~9, Norge ~10, Finland ~12, Tyskland 9–13 (delstatsberoende), Frankrike ~11, Nederländerna ~10. Slår man ihop semester + helgdagar hamnar Sverige på ~36 lediga arbetsdagar/år, ungefär i nivå med Danmark och Norge, men under Finland och delar av Tyskland.

Utöver semesterlagen får majoriteten av tjänstemän och stora delar av industri- och byggnadsarbetare i Sverige mellan 37 och 100 timmars ATK per år (motsvarande 5–13 extra lediga dagar) via kollektivavtal – t.ex. Teknikavtalet IF Metall ~82 h, Byggavtalet ~39 h, Unionen tjänstemannaavtal 37–96 h beroende på arbetsgivare. Dessa timmar syns inte i "arbetstidslagens 40 timmar" men gör att den faktiska årsarbetstiden i Sverige ligger nära dansk/norsk nivå. I Danmark och Norge sker motsvarande förkortningar också främst via kollektivavtal, i Frankrike främst via lag (35-timmarsveckan, RTT-dagar) och i Finland via en blandning.

Lagstadgad/normal veckoarbetstid enligt kollektivavtal: Sverige 40 h (lag) / snitt 37,8 h (avtal), Danmark 37 h (avtal), Norge 37,5 h (avtal, lag 40), Finland 37,5–40 h, Tyskland 38 h (avtal), Nederländerna 36–38 h, Frankrike 35 h (lag), Belgien 38 h (lag). Det är alltså sant att svensk lagstadgad veckoarbetstid inte sänkts sedan 1973, men flera EU-länder har sina förkortningar i kollektivavtal snarare än i lag – precis som Sverige.